Bodiless Things av Wet Mess & Jeanie Crystal (Storbritannien)
Kåta på förvirring, mer kaos, mer okänt än känt, våra manér maxade tusenfalt. Egot, den kroppslösa saken, skrevet som grabbar tag, gnider sin darrande hud mot stadens skrovliga ytor. Wet Mess blottlägger både euforin och främlingskapet inför en själv i en febrig men blasé jakt på maskulinitet. A Bodiless Thing tar oss med på en muskelpumpad, kolhydratsbrännande jakt på tillhörighet och får oss att ifrågasätta i vilken utsträckning vår materiella existens avgör vem vi tror att vi är och hur vi passar in i världen. Kan vi verkligen vara så kåta, svettiga, binära normbrytare, så löjligt camp bortom våra köttdräkter? Kom med på flykten och gör dig redo för detta transcendenta kaos!
Boléro av Nans Laborde-Jourdàa (Frankrike)
Fran (tolkad av koreografen och dansaren François Chaignaud) är tillbaka i sin hemstad för att vila och besöka sin mamma. Till den ryckiga rytmen av Ravels Boléro leder denna resa genom minnenas och begärets landskap honom – och hela byn – till en glädjefylld, kaotisk klimax. ”Boléro väcker andarna från mina tonår, som jag tillbringade i Pyrenéerna, och speglar hur vi formas i platser där olikheter inte alltid ges utrymme. Fran blev sig själv någon annanstans, och när han återvänder längtar han efter försoning. Jag ville visa François Chaignaud på film, hans kraftfulla närvaro som dansare. Varje rörelse han gör antyder ett kommande jordskalv. Jag ville fånga inte bara hans konst, utan också hans sårbarhet och subversiva kraft.”
(Nans Laborde-Jourdàa)
Marble av Sepideh Khodarahmi & Oscar Hagberg (Sverige)
På en gång spöklik och barnlik, clownig och uppriktig, följer filmen en gestalt i mjukt uppror – ett kitschigt spöke, en busig närvaro som smyger sig in mellan institutionens högtidliga sprickor. Denna flirtiga trickster rör sig med hemsökt ömhet genom rummet, med både vördnad och respektlöshet. Med taktila, långsamma, utforskande gester – ett spöke som försöker minnas hur det känns att höra hemma i ett rum skapat för att bevara, att innesluta. Marble är en filmad tolkning av Sepideh Khodarahmis soloföreställning my own room (STHLM DANS 2024). Filmen är inspelad i dialog med museets marmorfyllda allvar och vecklar ut sig som ett taktilt samtal mellan kropp, ande och byggnad. Det är en plats för möte: mellan lek och historia, stillhet och rörelse, ritual och avbrott.
Masc4Masc av Felix Augustin Greisinger (Sverige)
Rafael och hans vänner rör sig fritt i en värld där maskulinitet och tillfälligt sex styr. Ett av mötena leder till ett kort men intensivt ögonblick med Alex, där något mer uppstår. När Alex senare delar en liknande närhet med en annan man börjar Rafael ifrågasätta sina egna begär och rädslor. Han slits mellan två världar.
—
Cinema Queer är Sveriges största internationella hbtq-filmfestival och äger rum i Stockholm varje år. Cinema Queer grundades 2012 med syfte att bredda det heteronormativa biografutbudet i Sverige samt för att erbjuda Stockholmspubliken en stor bredd av queerfilm. Cinema Queer fokuserar på film som ifrågasätter, diskuterar och ser bortom de rådande normerna samt belyser historier som annars inte uppmärksammas.
Bild från filmen Boléro by Nans Laborde-Jourdàa
